Uttalande mot begränsningar i konflikträtten

En enig styrelse i Seko klubb Västtåg har beslutat att ställa sig bakom Seko Stockholms uttalande mot begränsningar i konflikträtten. Dela gärna och sprid!

Uttalandet följer nedan:

Konflikten i Göteborgs hamn mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals har föranlett regeringen att ta initiativ till en utredning vars syfte är att begränsa konflikträtten. Regeringen motiverar utredningen med att ”en utveckling där stridsåtgärder vidtas i andra syften än att genomdriva krav på kollektivavtalsreglering och där arbetsgivare riskerar att drabbas av stridsåtgärder trots att de redan har ett kollektivavtal äventyrar den svenska kollektivavtalsmodellens legitimitet.”

Seko Stockholm försvarar den svenska modellen, där vi som fackförening säljer arbetsfred i utbyte mot kollektivavtal. Detta, i kombination med rätten att förhandla i enlighet med MBL, ger den fackliga organisationen en stark möjlighet till inflytande över frågor som rör företagets verksamhet och över våra medlemmars villkor. Men med detta sagt ställer vi oss mycket kritiska till regeringens utredningsförslag.

Kollektivavtalsmodellens legitimitet förutsätter för det första att vi har parter på arbetsmarknaden som respekterar varandra – som är överens om modellen. För den som följt konflikten i Göteborgs hamn det senaste året är det uppenbart att APMT:s nya ledning driver en antifacklig linje, som aktivt syftar till att begränsa de fackliga organisationernas möjlighet att utöva sitt inflytande. Den linjen har i Göteborgs hamn redan lett till att Unionen lagt ner sin fackklubb, till att Ledarnas klubb blivit passiv och till hård kritik från den lokala Transportklubben.

Oavsett vad man anser om Hamnarbetarförbundets metoder i kampen för att få motparten att respektera grundläggande fackliga rättigheter så är det uppenbart att en lagstiftning innebär ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt. Att tro att detta skulle gynna kollektivavtalsmodellen är att bedra sig.

Kollektivavtalsmodellens legitimitet bygger vidare på respekt för den grundlagsfästa föreningsrätten. I denna ingår att arbetarna har rätt att ansluta sig till den fackförening de anser representerar dem bäst. Att begränsa möjligheten för fackföreningar som inte har kollektivavtal att vidta konfliktåtgärder riskerar att öppna upp för en situation där fackföreningar kan startas upp utan brett stöd från arbetarna, men med brett stöd hos arbetsgivaren. Det tjänar ingen fackförening på.

Sist men inte minst medför regeringens åtgärd legitimitet för en praxis där politiken lägger sig i arbetsmarknadskonflikter. Det innebär att öppna en dörr som definitivt bör hållas stängd. Risken är stor att borgerliga partier som vill gå än längre får vind i seglen. Nästa gång kan det vara sympatiåtgärder som sätts i fråga.